Bara barbera - provning

Igår kväll höll Henrik hov med barbera. Bara barbera. Den "folkliga" druvan från Piemonte. Lätt att matcha till mat, som finns i traditionell och modern stil. Fast det där med traditionell och modern stil, det kan vi lika bra glömma fick vi höra. Det finns inga riktiga skiljelinjer längre. Slutklämmen blev "att med vin gäller det att ha ett öppet sinne", och visst det skriver jag under på!

De flesta viner var kompakt mörkt röda, svartröda, ibland med lite tegelfärgad kant, samtliga alkoholstarka med upp till 14-15-15.5%. All tannin kommer från faten (druvan innehåller väldigt lite tannin i sig). Så här ser barbera vanligtvis ut!

Och det här var vinlistan.

1. La Spinetta Gallina Barbera d’Alba 2004, fruktig doft, surkörsbär, alkohol, fat med läder och tobak, mynta, lakrits?, mjukt med hög syra
2. La Spinetta Gallina Barbera d’Alba 2006, sluten, fruktig, alkoholig, bra syra, hyfsade fattanniner
3. Elio Altare Barbera d’Alba 2007, mörkt svartröd, kompakt,mjukare, lite lingon? burgundisk, lätt, lite kropp, expressiv, öppnare
4. Bricco dell’Uccelone Barbera 2004, mörkt röd, tegel mot rand, inte så mycket tannin,mer syra än förra, bättre sting
5. La Spinetta Ca’ di Pian 2013, unken doft, fiskkonserv, animalisk? väldigt syrlig, lite lingon? för ung
6. Vietti Tre Vigne Barbera d’Alba 2013, ljus, lätt, beujolaisaktig, rödfruktig, extremt lätt fatad
7. Bruno Giacosa Barbera d’Alba 2014, blommig nästan parfymerad doft och smak
8. Trinchero Terra del Noce 2012, drick först 2015, lite frukt, mycket fat och syra, odrickbar nu, för ung

Mina favoriter var 7, 6, 4! Alltså 7an, Giacosan, så härligt drickbar, nästan blommig och försiktigt fatad. När jag satt och vojade mig över den grymt härliga doften så satt min granne och rynkade på näsan och tyckte att det var för mycket frukt som stack i näsan. Jo, man kan konstatera att smaken är olika. Mitt bästa kan vara ditt sämsta.