Valborgslunch

Idag åt vi valborgslunch hos mig. Bubbel med creme ninon, kallrökt/gravad lax med dillstuvad potatis och gruner veltliner, rabarber/jordgubbskompott med tjock yoghurt och kolasnittar. Det kunde gott ha varit lite varmare och soligare men det blev en vårig känsla i alla fall, tack vare de fina blommorna jag fick.

Det mousserande vinet Boschendal från Sydafrika tycker jag är bland de mer prisvärda på SB. Champagnelik och god som aperitif och till lättare mat. Vi toppade creme ninon med lättvispad grädde och en skvätt bubbel.

Till laxen drack vi gruner veltliner Steinschaden, nyanserad med päron, vitpeppar, örter, lime och den där klassiska beskan på slutet.

Enkelt, nyttigt och gott med kompott till dessert. Den blev fint röd, men jag skulle nog rett av den med lite potatismjöl för bättre konsistens. Den blev lite för rinnig. Ingen bild blev det heller.

Gåshaga Brygga

Regn! Det skulle ju vara växlande molnighet och sol idag. I lätt duggregn tog vi Lidingöbanan till Gåshaga Brygga för lunch, men nog hade det varit en annan känsla med vattnet, båtarna och marinan i strålande solsken. Nu fick vi istället mysa med brasa, biff minute och ett glas rödvin. Det blev en shiraz från South Eastern Australien, Le terroir. Mjukt, mörka bär fylligt, lättdrucket med 14.5%, men kände ingen alkohol. Gott till köttet.

Stil - vin som livsstilsmarkör

Förra veckans Stil i P1 med Susanne Ljung handlar om vin som livsstilsmarkör. Avsnittet handlar om trenden att dricka rödvin inom populärkulturen och då främst i amerikanska tv-serier där det just nu flödar av rödvin i väl tilltagna glas. Alf Tumble och Håkan Larsson är gäster. Lyssna här!

Fem vita

Middag med fem vita viner blev det i går kväll. Dessa provade vi.

2016, Chablis Saint Martin

2017 Stoneleigh, Marlborough, Nya Zeeland

2016 Köningsmosel, Mosel

2016 Jules Muller Gewurztraminer, Alsace

2016 Bourgogne Les Murelles,

Vad var bäst? Bourgogne vann min röst, dels Chablis och dels Les Murelles.

Kökspyssel

I morgon kväll blir det middag och vinprovning hos mig. Det ska bli så kul. I kväll har jag därför mest pysslat hemma i köket. Kolasnittar är en favorit. Jag gjorde också citronfromage och då måste man bara göra maränger av de "överblivna" vitorna.

Så vad blir det för viner? Fem vita av olika karaktär. Ni ser vilka i morgon.

Viognier & garnacha tinta

I kväll var det fortsättning på druv 2B med Mikael och denna gång var det druvorna viognier och garnacha tinta. Jag brukar ju tala om druvan grenache men oenologer talar tydligen alltid om garnacha tinta eftersom det är i Spanien som druvan har sitt ursprung.

Först ut viognier:

2016 Saronsberg, Western Cape, Coastal Region, Tulbagh, Sydafrika, lätt frisk, medel syra, inte så aromatisk, lite örtig/bitter på slutet.

En viognier från Grekland hittar den inte i SB, men blommig , medel syra, skalmacererad så kanske lite beskare av den anledningen. Min tvåa.

2014 K Art van den Hoed, Washington State, Yakima Valley, USA, inte alls så aromatisk, utan mer citron, mineral, svalodlad, mer stenfrukt än blommor och bitterkryddig på slutet. Charles Smith är producent.

2014 Condrieu Amour de Dieu, Côte du Rhône, Condrieu, lite gulare och lite mer visköst, mycket stor blommig doft av vita blommor, jasmin, mimosa, vit persika, gul frukt, apelsinblom, fint integrerad fat, härlig munkänsla, låg syra som kanske gav lite fadd smak, drick ung eller vänta minst tio år sägs det om Condrieu, ät något mer smakrikt och gräddigt till. Min etta.

Sedan till garnacha tinta:
En del viner är ganska ljusa i färgen som synes nedan.

Spice Route Grenache från Western Cape, Coastal Region, Sydafrika. Spice Rote har fler viner i SB. svartröd färg, lätt, friskt, bärigt, skogshallon, jordgubb, lite lakrits, muskot? kryddor? bra för 139:-.

2014, Jimenez-Landi Pielago, E Toledo DOP Méntrida, Ekodynamiskt, 14,5%, klarröd transparent fär, slankt, syrligt, röda vinbär, nyanserat. Lite alkohol på slutet. Sånt gillar ju inte jag, men annars bra.

2015 La Florens Josep Grau, Montsant, Spanien, unken doft, fylligare, svartröd färg, mörkare bär, plommon, mörka körsbär, björnbär, russin, choklad, läder, lakrits, bra syra, alkohol på slutet, naurvin.

2013, Ch9dP, Pierre Usseglio, lite brunaktigt i färgen så lite ålder, nyanserat, komplext, stor härlig doft, rundare, härlig munkänsla, lång eftersmak, bra integrerat fat. Väldigt gott och fint vin. Gillar lite ålder när syran blir avrundad och faten mer integrerad.

1985 Gérard Bertrand, Rivesaltes Ambré, Languedoc-Roussillon, Rivesaltes, Frankrike, mycket sött vin (142g/l), inslag av fat, torkade dadlar, pomerans, valnötter, choklad, aprikoser och sultanarussin. Gott till blåmögelost. Gott men kanske lite för sött.

Chablisprovningen

I kväll testade vi tio chablisviner. Unga, friska till lite fatade till lagrade och från olika lägen i Chablis. Så här smakar Chablis! Vad man kan sammanfatta alla viner med är: vitgula, ingen stor doft (chardonnay är ingen aromatisk druva), mineral, bra syra, citrus.

2015 Petit Chablis, Domaine Sainte Claire 139:-, vitgul, ingen jättedoft, men mineral, citron, äpple, päron? bra syra såklart.

2016 Petit Chablis, Domaine des Malandes 159:-, lagrats på 228 barriquer så mer nyanserat, lite mer aromatiskt med nässlor? apelsin? en mer kryddig känsla i gommen på slutet, örter?

2015 Chablis, Joseph Drouhin 184:-, frisk, lagrat på äldre barriquer, fylligare, mer gul frukt, örtigt på slutet.

2015 Chablis, Domaine Pattes-Loup 358:-, mer komplext, mer nyanserat, lite nässlor? gott! bästa vin enligt FinareVinare. Biodynamiskt och det ser man kanske på etiketten.

2016 Chablis PC Beauroy, Brocard 205:-, frisk, bra syra, klassisk chablis, gröna äpplen, mineral, citron, aperitifig.

2015 Chablis PC Montée de Tonnerre, Brocard 279:-, mer komplex, mer smak längre bak i gommen, upplevde mer nästan tropisk frukt, bra syra. Ingen tropisk frukt enligt SB.

2008 Chablis PC Grande Cuvée, La Chablisienne 249:-, här två viner från La Chablisienne - Frankrikes bästa kooperativ, från 2008, inte så påtaglig syra, LIME, lite lakrits?, kanske lite mer kryddigt, örtigt, god!

2004 Chablis PC Fourchaume, La Chablisienne 299:-, från 2004 - rök i doft och smak, bra syra, ingen riktig frukt, njaaa.

Sedan dessa två från samma producent, Les Preuses, båda Grand Cru (sju namngivna gårdar i Chablis), den ena från 2015 och den andra från 2004. Vilken skillnad, det händer grejer vid lagring helt klart.
2015 Chablis GC Les Preuses, La Chablisienne 459:-, fyllig, tydlig ton av fat, mycket tydlig mineralitet och bra syra. Kvällens bästa enligt mig!
2004 Chablis GC Les Preuses, La Chablisienne 499:-, speciell doft, rök, nästan något grönt i smak och doft, mint? eller är det mogen lime. Inte god!

Måste också bara tillägga att chardonnaydruvan kallas beaunois i Chablis. Bra att veta!

Vindistriktet Chablis

I morgon kväll är det Chablisprovning på Näringslivets Hus. Chablis är ett vindistrikt som tillhör vinregionen Bourgogne i Frankrike. Chablis utgör departementet Yonne och ligger som en enklav 130 km nordväst om Dijon, där övriga Bourgogne sträcker ut sig söderut.

I Chablis görs framförallt vita viner av druvan av chardonnay. Vinerna är ofta mycket torra med hög syra och ingen ekfatslagring. De har god lagringspotential. Jormånen består av krita som ger vinerna en tydlig mineralitet. Det finns fyra klassificeringar; petit chablis, chablis, chablis premier cru och chablis grand cru. Här är vinerna vi kommer testa i morgon. 14-åringarna är jag mest nyfiken på.

2015 Petit Chablis, Domaine Sainte Claire 139:-
2016 Petit Chablis, Domaine des Malandes 159:-

2015 Chablis, Joseph Drouhin 184:-
2015 Chablis, Domaine Pattes-Loup 358:-

2016 Chablis PC Montmains, Brocard 265:-
2015 Chablis PC Montée de Tonnerre, Brocard 279:-

2008 Chablis PC Grande Cuvée, La Chablisienne 249:-
2004 Chablis PC Fourchaume, La Chablisienne 299:-

2015 Chablis GC Les Preuses, La Chablisienne 499:-
2004 Chablis GC Les Preuses, La Chablisienne 459:-

Små partier 20 april

I går släppte SB nya små partier. De här två är jag extra nyfiken på:

2015, Stefano Lubiana, en riesling från Tasmanien. På ön Tasmanien görs Australiens bästa riesling, som en svalodlad från Tyskland.

2015 Klabjan, ett vin av druvan refosk från Slovenien.

En sommarkväll

Årets första sommarkväll. Det var fortfarande ljummet i luften och fullt med folk på uteserveringarna när jag cyklade genom stan nyss. Helt underbart.

Jag har inte varit vid Piren vid Hornsberg/Kristineberg tidigare men vilket mysigt sjönära ställe. Jag åt räksallad och drack ett glas Etna Bianco, Planeta. Det var gult visköst (13%), fruktigt och mineraligt. Syran var inte så påtaglig som jag annars föredrar och vinet serverades dessutom lite för varmt. Servitrisen sa att det var lite sött och jag skulle vilja veta både restsötma och syra men det verkar vara svårt att få reda på. Lite fat framgår iallafall, 10% av musten jäser på 225l ekfat.

Carricante är en grön druva som odlas runt Etna på Sicilien.

Jean Foillard Morgon Côte du Py

Det här kultvinet, Morgon Côte du Py, av Jean Foillard drack vi i tisdags. Jean Foillard var en av pionjärerna i Beaujolais, tillsammans med Marcel Lapierre, Jean-Paul Thévenet, Joseph Charmonard, Guy Breton och kemisten Jules Chauvet, som började odla och tillverka vin mer naturligt, utan tillsatt svavel och industrijäst. Innan dess var Beaujolais mest känt för lättdrucket bulkvin.

I tisdags provade vi blint och det här vinet var min favorit, en syrlig, ren, bärig doft och smak av skogshallon och röda vinbär. Det var verkligen gott och med lång eftersmak.

[text från Naturvinsguiden]
Côte du Py. Den välkända kullen ovanför byn Villié-Morgon där Jean idag har 5ha vingård med 30-100 åriga stockar. Jordmånen består huvudsakligen av skiffer och granit, men skiljer sig i sammansättning från de kringliggande vingårdarna. Rankorna är planterade som Gobellet, mycket tätt, med upp mot 10 000 rankor/hektar. Naturlig odling utan systematiska bekämpningsmedel eller bevattning.

Enbart manuell skörd. Noggrann och försiktig skörd tar hela klasarna till vineriet. Druvorna står kallt i ca 1 dygn innan de försiktigt läggs i stora ekliggare och/eller cement. Där tillsätts CO2 tills jäsningen kommit igång spontant, och då producera CO2 vilket ger tryck i tanken. Maceration carbonique pågår sedan i 20-35 dgr och gör att bären jäses inifrån helt utan tillsättning av jäst, enzym eller svavel. Där flyttas färgen från skalen till druvsaften som från början är vit, och även många kemiska reaktioner tar plats. När färgen och macerationen är tillfredställande pressas klasarna, fortfarande hela, försiktigt i en pneumatisk press under 3-4 h. Lagring och stor del av alkoholjäsning sker sedan i 228-liters, och några större fat, i 9-10 månader.

Ettbetygsboken

Jag FICK den nya ettbetygsboken igår av Mikael. Jag blev så GLAD. Den är riktigt bra och nu kommer den i en uppdaterad version. Det var länge sen jag pluggade ettbetyget men det är en riktigt bra basbok för vinintresserade. Bra att ha i bokhyllan, helt enkelt. TACK för den!

Pinot gris & gamay

Ikväll testade vi druvorna pinot gris och gamay under ledning av Christina. Det är druvor som jag har druckit tidigare och även skrivit en del om på bloggen. Pinot gris har jag skrivit om här, gamay här och Beaujolais här.

Vi började med kameleonten pinot gris. En aromatisk druva med mycket hög sockerhalt, som ofta ger viner med restsötma.

Ni ser här, allt från vit till gul till rödorange. Redan färgen vittnar om helt olika stilar och ursprung.

2016 P.Lex, Delle Venezie, Venetien, Italien, en stiltypisk pinot gris (pinot grigio) från norra Italien. Väldigt ljus färg nästan vit, neutral doft och smak. lite aromatisk med tydliga päron, en godiston, citrus, jag kände även alkohol på slutet men bara 12%.

2010, Jean Claude Gueth, pinot gris Grand Cru Goldert, Alsace, Frankrike, gul, söt doft. viskös, inslag botrytis, tropisk frukt, gula äpplen, honung, champinion, nästan lite saffran, bra sötma men också påtaglig syra, bra balans, 26g/l (- som spätlese auslese).

Pinot gris, Roche Calcaire från prestigeproducenten Zind-Humbrecht (import), gul,söt, torkad frukt, honung, apelsin, rökig, sammetslen, restsocker 12g/l, syra 3.2 g/l. Ingen påtaglig syra här som den förra hade.

Dario Princic, pinot grigio IGT, collio, Friuli-Venezia. Ett orangevin! Alltså ett vitt vin som fått skalmecerera (skilj från rosédär man pressar blå druvor och sedan jäser musten). Tydlig orange färg av druvan pinot gris som är just gråbrun i färgen (därav gris och grau). Oxiderad ton, russin, bokna äpplen, inte så långt oxiderat så att det var sherryton, mineralsälta, tydliga tanniner, alltså sträv, svamp. 325:-, drick till korvar eller ljusare kött typ kalv. God, men dyr. Naturviner är dyrare.

Sedan gamay.

2016, Beaujolais-Villages, transparent rödsvart färg, parfymerad doft, frisk, bärig smak av hallon, jordgubb, mjuk rund munkänsla, bra syra men inga tanniner att tala om. Servera kallt.

2016 Jean Claude Lapalu, Eau Forte, Frankrike, brunröd färg, här var det skumbanan för hela slanten, dvs 249:-, bärig, tomat, tomatstjälkig, grön, kartig, grön, kryddor. Inte värt pengarna!

2016 Jean Foillard, Morgon, Côte du Py, brun röd svart i färgen, nyanserad, syrlig, ingen skumbanan, ren bärig doft och smak av skogshallon och röda vinbär. Lång eftersmak. Fin och god, min favorit! Ska finnas på SB (91000) men hittar den inte.

2014, Georges Descombes, Villé-Morgon, Fleurie, grå röd svart, fin syra, inga tanniner att tala om, lite ålder, mer fattoner, tydlig lakrits. Alla viner i Beaujolais lagras i gamla tunnor så aldrig nya ekfat. Komplex doft och smak men saknar bärigheten.