Vinklubbsträff på Lidingö

Igår kväll var det vinklubbsträff på Lidingö. Solen sken så jag tog cykeln. Inte för att broarna är så lika men jag tänker alltid på Brooklyn Bridge när jag passerar här. Det är lite storslaget...för att sedan inte tala om villorna i Hersby. Herregud vilka Mansions! Efter samling och prat kom vi tillslut i gång med vinerna. Fem vita var på agendan! Helt blint.

Alla vinerna var från samma region, så vilken var första frågan? Vi doftade och sörplade och tänkte. Gamla världen var vi snabbt överens om, grönt, oekat, hög syra. Chardonnay? Riesling? Gruner? Muscadet? Furmint? Var är vi? Tre av vinerna är varietalviner, alltså endruveviner, så vilken druva kan det vara? Vi gissade tillslut Frankrike, Tyskland, Österrike, men FEL, FEL, FEL - Portugal var svaret och då var det inte svårt att gissa på druvan Alvarinho. Kul, det är ju en favorit som jag har skrivit om tidigare. Det här var kvällens laguppställning:

1. 2015 Alvarinho Ramos, 79909, 159:-
2. 2016 Alvarinho Contacto, 6707, 119:-
3. 2013 Nostalgia, 7604301, 149:-
4. 2015 Conceito Alvarinho, 78705, 219:-
5. 2015, Alr, 76286, 180:-

Alvarinho (albarino, cainho branco) är en grön vindruva som kommer från Galicen och/eller norra Portugal. De bästa vinerna görs i Vinho Verde i Portugal och i Rias Baixas (albarino) i Spainen. Druvan ger viner med hög syra men plockar också upp det som ibland kallas mineralitet, dvs stentoner och sälta. Vinerna har ofta smaktoner av persika och citrusfrukter som lime och grapefrukt samt aromatiska kryddor och örter. Tuttifrutti och päron har jag skrivit om tidigare. De har ofta lite kropp och kan ibland få en liten oljighet som minner om riesling. Alkoholhalten är i regel förhållandevis låg. I Vinho Verde kan vinerna ofta upplevas som lätt mousserande vilket beror på att man ofta tillsätter lite CO² när man buteljerar vinerna. Viner på alvarinho är i vanligen rena och fräscha och är utmärkta till såväl fisk som skaldjur.[DinVinguide]

Sommarlunch på Lux #2

Härlig lunch på Lux med Daniel! Vi satt på verandan mot vattnet och kollade på båtar. Nötfärsbiff var dagens lunch och till det tog jag ett halvglas barbera. Livio Paveses Barbera del Monferrato var mörkt, svart-rött och mer kryddigt och fatat än fruktigt, härlig doft av fat och mörk frukt, inte så strävt, inte så fylligt men bra syra. Väldigt gott! Bra att bli påmind om att barbera är ett vin jag gillar...körsbär, tobak, korinter, mörk choklad, nypon, lavendel..gott!

Tabbouli och Chateau Musar

I går var det bokkväll på Tabbouli på Tavastgatan på söders höjder. Vi åt en massa libanesiska smårätter som hommus, kålbladsdolmar, spenatpiroger, hallomi, aubergineröra mm och till det drack vi libanesiskt vin såklart. Vädret var inte på topp men vi satt på verandan ut mot trädgården så det gav en härlig sommarkänsla.

Chateau Musar är Libanons internationellt mest kända vinproducent (ägs av familjen Hochar) med vingårdar i Bekaadalen. Jag drack Musar Jeune (vitt) och de andra drack Musar Jeune (rött). De här unga vinerna är lättillgängliga och fruktdrivna utan fatlaging och dricks bäst unga. De vinner inte på lagring. Det vita är gjort av vermentino (40%), viognier (30%), chardonnay (30%). Det var ganska gult i färgen, lite visköst, ingen stor doft, bra syra, fruktigt. Finns i SB för 159:-, levde inte riktigt upp till det.

Naturvinsvurmen

Ett naturvin är ett vin helt utan tillsatser. Nåja, till och med naturvinsproducenterna brukar tillsätta lite svaveldioxid precis innan buteljering för att förhindra oxidation.

Det var under det tidiga 80-talet som naturvinsvurmen startade med några entusiastiska vinbönder i Beaujolais. Marcel Lapierre, Jean Foillard och Jean-Claude Chanudet började tillsammans med vinmakaren och kemisten Jules Chauvet att experimentera med att dra ned på tillsatserna i vinerna. Man struntade till och med i att tillsätta svavel. De upptäckte snart att vinerna blev renare, mer öppna och uttrycksfulla och mer lättdruckna. Experimentet fortsatte snart i en ambition att även odla mer naturligt. Vin odlat och framställt med så lite tillsatser som möjligt, helt enkelt.

Många trendiga och välrenomerade restauranger har hakat på naturvinstrenden och serverar enbart naturviner som Noma (förnuvarande stängt) i Köpenhamn och Le Chateaubriand i Paris.

Lästips: Naturligt vin av Emil Broomé och Emil Arvidsson

Mysiga Norberg

Först sillfrkost sedan åkte vi mot Norberg.

Gamla kvarnen vid ån.

Abrahamsgården, galleri, konst- och hantverkshus i 1700-tals miljö. Köpte en ny potatissticka hem till stan. Vädret växlade, regntunga moln drog förbi.

Antikvariatet med Bed & Breakfast.

Nyöppnade Elsa Anderssons konditori hade lång kö hela dagen. De har tydligen haft lång kö ända sedan nyöppningen 7 maj. Så kul! Vi köpte de klassiska mandelringarna.

Pampiga Värdshuset Engelbrekt. De hade tyvärr stängt för lunch.

Midsommar på landet

Härligt att komma ut till landet! Dörrar och fönster på vid gavel.

Vi dukade inne, sedan matfrossa med löjromstoast, sill & nubbe, inkokt lax och jordgubbstårta såklart! Puhhh, proppmätt.

Glad midsommar!

Alldeles straxt bär det av ut på landet. Aperitifskumpa med salta tilltugg i form av grissini med vallmo och havssalt blir mitt bidrag.

Alexandre Bonnet gjord av enbart pinot noir utlovar hög syra, mycket socker 9g/l, doft smak av skogshallon, smultron, blodapelsin och kex. Vi får se. Skål!

Sommarlunch på Lux

Härlig vinlunch på Lux med ugnstekt kolja, rostad tomat, nypotatis och dillpesto. Till det lite vin såklart, ett halvglas 50:-, gruner veltliner, Topf Strassertal, Kamptal. Halvglas är verkligen + + + + Topf finns i BS för 119:- genom Giertz vinimport.

Gruner veltliner har jag skrivit om tidigare och det här kändes som en druvtypisk gruner - friskt, fruktigt, päron, honung, kryddigt, citrus, örter och hög syra 6.4g/l, tänkte inte så mycket på beskan på slutet men antagligen var den där.

Österrike delas in i fyra större vinregioner: Niederösterreich, Burgenland, Steiermark och Wien. Kamptal tillhör Niederösterreich och omringar landets viktigaste vinstad Langenlois. Floden Kamp flyter genom staden. Weingut Johann Topf ligger däremot i staden Strass. Främst odlas gruner och riesling men även de zweigelt och pinot noir och de eftersträvar ekologisk odling.

Sushi hos Akki

Kompis-sushilunch hos Akki i Hornstull. Färsk fisk i många varianter och väldigt fint presenterat. Syrad rödlök är också ett plus.
En Keller Riesling från Rheinhessen med lite sötma hade passat perfekt! Eller denna kabinett som FinareVinare tipsar om. Årgång -15 är dessutom mycket bra i Tyskland.

Beaujolais Nouveau

En sak som jag glömde att skriva: jo, dessa unga nouveauviner bör man dricka upp till påsk året därpå. De vinner inte på lagring utan tvärtom så tappar de i fräshör med tiden och bör alltså konsumeras redan inom ett halvår.

Så här ser det ut i Frankrike i slutet av november varje år. Tredje torsdagen i november släpps nämligen årets Beaujolais Nouveau. De unga och alldeles nygjorda nouveauvinerna är väldigt lätta, rödfruktiga och saftiga med smak av jordgubb, körsbär, hallon och syntetiska aromer av skumbanan och nickelkarameller, som kommer av jästen Lalvin 71B, om den används. Vinet produceras enligt metoden kolsyrejäsning, maceration carbonique, som drar fram frukttonerna i vinet utan att få med de bittra tanninerna ifrån skalet. Enligt lag buteljeras vinerna redan 6-8 veckor efter skörd.

Rabarberkompott va' gott!

Kompott ÄR verkligen gott! Det är en klassisk svensk dessert som jag gillar men som jag gör alldeles för sällan. Det är ju så enkelt dessutom. Jag brukar göra en vid jul av torkad frukt och kanelstång som är så god. Lovar att tipsa om den till jul.

Idag hade ICA rabarber för 15:-/kg så det var bara att slå till på rabarberkompott. Jag brukar ha i lite vaniljstång och inte så mycket socker. Jag gillar ju syrligt.

Château des Jacques

Château des Jacques är ett Beaujolais Cru vin från appellationen Moulin á Vent, som ofta benäms som "kungen av av de tio Beaujolais Cru byarna", eftersom de är så kraftfulla, nästan i klass med ett Côte d'Or vin. Château des Jacques av storproducenten Louis Jadot har en kompakt blåröd färg, slående syra, lätta tanniner och lagom fylligt. Skogsbärigt och tydlig fat och här med parmalindad kycklingfilé. Fågel tror jag är den mest klassiska kombon med gamay. Gillar sältan i parmaskinkan med syran i vinet. Fast vad vet jag, ser fram emot mat och vinkursen.
Det här är ett rödvin i min smak. Jag gillar fruktiga, lätta rödviner med bra syra. Jag har en flaska garderoben som jag tänkar låta "ligga till sig", så testar vi den sen.

Storproducenten Maison Louis Jadot har under senare år storsatsat i Beaujolais (sen tidigare väletablerad i övriga Bourgogne) genom att förvärva den fina egendomen Château des Jaques med 88 hektar vingårdar i Moulin à Vent, Fleurie och Chénas.

Beaujolais Crus

Vinregionen Beaujolais, svansen av Bourgogne, alldeles nordväst om Lyon, har tre kvalitetsnivåer, den enklaste Beaujolais (11), Beaujolais-Villages (12) och Beaujolais Cru (1-10). Beaujolais Nouveau är också en egen klass.
De tio cru byarna är (ca ha utskrivit för min frihandskiss är lite missvisande):

1. Saint-Amour, 325 ha
2. Juliénas, 580 ha
3. Chénas, 265 ha
4. Moulin á Vent, 655 ha
5. Fleurie, 870 ha
6. Chirouble, 350 ha
7. Morgon, 1100 ha
8. Régnie, 395 ha
9. Brouilly, 1330 ha
10. Côte de Brouilly, 310 ha

Dessa tio byar har rätt att sätta ut bynamnet på etiketten. Vinerna här är betydlig mer fylliga och komplexa än i Beaujolais, Beaujolais-Villages och Beaujolais Nouveau. Karaktären på vinerna skiljer sig lite mellan de olika byarna. Vinerna från St-Amour är lätta med en ren bärighet, medan de tre följande, Juliénas, Chénas och Moulin-à-Vent är mer välstrukturerade, smakrika och lagringsdugliga. I Fleurie görs blomaromatiska bärfruktiga viner med silkeslena tanniner, detsamma gäller Chiroubles. Morgon gör också lagringsdugliga viner som med tiden visar en pinot noir-liknande fruktighet. Reignié gör lättare viner och är byn med senast crustatus 1988. De två sydligaste Côte de Brouilly och Brouilly hör till veteranerna och producerar några av de mest robusta vinerna.

Hur mår muskatplantan på balkongen?

Bra fråga! Hur mår muskatplantan? Sedan i slutet av maj står den på balkongen i näringsrik och luftig jord, MEN sedan den blev utplanterad har det varit ganska kallt, regnigt och blåsigt så den har nog haft det lite tufft. Vinrankan har annars en enorm växtkraft. Den utvecklar många och långa rankor med ett stort bladverk och det är nämligen precis vad jag hoppas på här!

Är man däremot vinbonde så är ett stort bladverk inget man vill ha, utan snarare koncentrerade druvor. För att relationen mellan rötter, bladverk och frukt ska bli bra så beskärs vinrankan radikalt. Vinterbeskärningen är ett av det viktigaste momenten i vingårdsarbetet och görs någon gång mellan skörd och den tid på våren då saven stiger. Ofta tas 90% av allt växtmaterial bort varje år. Traditionellt görs beskärningen för hand, men maskiner kan numera göra en stor del av jobbet. Det finns en mängd beskärningsmetoder som ofta är reglerade i vinlagstiftningen.

SVT Uppdrag granskning: Det hemliga vinet

Minns ni Mats-Eric Nilsson som förändrade livsmedelsbranschen med sin bok: Den hemlige kocken, 2007? Tillsatser i mat handlade det om då. Nu sänder SVT Uppdrag granskning: Det hemliga vinet, med Mats-Eric Nilsson och såklart handlar det om tillsatser i vin.

Jag tänker så här om att välja goda kvalitetsviner framför massproducerade viner med massor av tillsatser.

1. Skippa box- och bulkvinerna helt.
2. Var beredd att lägga lite mer pengar på ett vin. Man får oftast vad man betalar för.
3. Läs på om producenten (ibland har även SB info om vingården och vinifieringen på sin hemsida)
4. Välj seriösa producenter med hantverksambition

Vissa tillsatser eller "processhjälpmedel" tycker jag är helt ok, ibland till och med ett måste som socker och alkohol. Nu har vinbranschen inom EU fram till våren 2018 på sig att själva komma fram med ett förslag på bättre innehållsdeklaration.

Kolla:
Uppdrag granskning: Det hemliga vinet, 31min

Läs mer:
Tillverkare hemlighåller vad vinet innehåller
Det visste du inte om vintillverkning
Krav på regeländring inom EU

Sommarplan: Portugal

Nu är det bokat - men det är långt ifrån klart. I slutet av juli är jag två veckor i Portugal och jag tänker mig en lagom mix av stad, bad och vin såklart. Än så länge är bara flyget ToR Lissabon bokat och resten är oskrivet.

Portugal är ett mångsidigt vinland som jag har skrivit om tidigare, där produceras alla typer av vin, allt från lätta friska vita viner till rosé, till tanninrika och strama rödviner till förstärkta viner (portvin och madeira), därutöver är den vackra Dourodalen upptagen på Unescos världsarvslista sedan 2001 just på grund av den långa traditionen av vinmakning och hur det har format och påverkat landskapet. Här finns alltså massor att upptäcka om vin. Snart kommer mer, var så säkra!

Rosévin

I går kväll fick jag en sommarpresent i form av en grillbok och ett rosévin, Grande Recolte från Provence, Côte de Provence. Ett friskt och bärigt rosévin med bra syra. Ett typiskt rosévin från Provenece helt enkelt. 60% cinsault och 40% grenache är en klassisk provence roséblend, ibland kan den lokala tibouren ingå. På tal om olika flaskformer så är det här ytterligare ett exempel. Provence brukar annars vara kända för Brigitte Bardot-flaskan med rundare former. Här är kanske det mest populära exemplet.

Paradiset

I går tog jag vägen förbi Paradisets matmarknad. De marknadsför sig som "Skandinaviens största matbutik för naturliga och ekologiska produkter". De har helt klart en del goda grejer och hyser även en lunchservering. Jag ska nog gå tillbaka och botanisera lite mer i deras utbud när jag har mer tid. Bra med roliga drycker, olivoljor och även skönhetsvård.

Formen på flaskan

Har ni lagt märke till vinflaskans olika former? Såklart, Bordeaux och Bourgogneflaskan har väl ingen missat, men det finns fler varianter. Det blir väldigt tydligt vid garderobslagring av vin. Att stapla Bordeaux på Bourgogne går så där, men att sen stapla in clavelin, flûte, bocksbeutel, ja, det blir knepigt, och varje gång jag sen tar en flaska så rasar allt samman i ett mindre skred. Här är några olika flasktyper:

1. Bordeaux (axlar)
2. Bourgogne (inga axlar)
3. Flûte (Alsace, lång hals)
4. Clavelin (Jura, 62 cl)
5. Bocksbeutel (Franken, platt och rund)

Flaskor med skruvkapsyl kan lagras stående för där finns ingen kork som behöver vara fuktig. Det kan vara bra att komma ihåg.

Furmint dry vs gruner veltliner

I morse var jag uppe tidigt (som alltid) och var i väg och tränade och när jag sen kom hem fanns det mat- och vinrester från i går kväll redo i kylskåpet att ha till lunch. Väldigt smidigt! Det fanns Ried Achleiten Federspiel, gruner veltliner, Wachau, Chateau Dereszla furmint dry, Tokaji och fiskgryta med saffran.

Ried Achleiten, ganska gul, med päron, honung, persika, den typiska kryddigheten och fenoliska beskan - grape- på slutet, bra syra. Har kanske svårt att fånga upp just vitpeppar, men kryddigheten är tydlig. Gott och smakrikt.
Chateau Dereszla väldigt ljus, vitgult, vattenaktigt, härlig doft av aprikos, mineral, citrus, honung, blommighet, vita blommor, lätt och friskt med bra syra, lite ek, också väldigt gott och lätt aromatiskt och lättdrucket. Kanske mer som aperitif. Gjort i nordöstra Ungern i Tokaji (alltså en torr Tokaji) av i alla fall 85% furmint (ev lite harslevelu och muskat). Tyckte den kändes ganska elegant och prisvärd för 99:-, som den kostar på SB.

Vilket vin var bäst till fiskgrytan? Helt klart gruner, saffran tog över furmint. (står iofs här att furmint passar bäst till smakrika fiskrätter, hmm)

Två lite annorlunda flaskor, flöjt och svanhals.

Alko

Alko är Finlands motsvarighet till Systembolaget. Konceptet är detsamma men sortimentet och sättet att beskriva vinerna på skiljer. Vinerna kategoriseras och presenteras efter rött, vitt, rosé och sedan efter land precis som här, men sedan är smaktyperna för vitt: mjukt & lätt, milt & sötaktigt, friskt & fruktigt, nyanserat & strukturerat, generöst & rostat och smaktyperna för rött: bärigt & friskt, mjukt & fruktigt, mustigt & syltigt, nyanserat & utvecklat, robust & kraftigt. Alko har inga smakklockor, men utförligare beskrivningar. De anger också alltid druva/druvor samt även socker och syra. Här borde SB kunna ta lite intryck!

Sancerre, Les Baronnes som småflaska, väldigt sympatiskt.

Ytterligare fina småflaskor, Kloster Eberbach, riesling och en gruner veltliner från Kamptal.

Rosé från Bandol. Det finns ju knappt på SB. Sedan tre flaskor ur specialpartiet som jag gärna hade köpt hem, men eftersom jag flög med bara handbagage så blev det knepigt. En verdejo, en kekfrankos och en teran. Kul viner!

Fina fasader

I Helsingfors går jag alltid med blicken mot de fina fasaderna och fantiserar om hur det skulle vara att bo bakom någon av dessa. Det finns massor av små roliga torn, burspråk, fönster och balkonger. Helsingfors är en av europas finaste jugendstäder, okej då, Riga kanske vinner den matchen, men här finns i alla fall många fina exempel på jugend eller Art Nouveau, speciellt i Eira, Ulrikasborg och Rödbergen.

Jag besökte också Ateneum och utställningen om Alvar Aalto och jag tycker mig se en röd tråd från dessa hus till Aaltos organiska formspråk.