onsdag 9 augusti 2017

Sagolika Sintra

Sintra är en by inåt höglandet, som är svalare och mycket grönare. Under lång tid var Sintra den portugisiska kungafamiljens sommarort.

Måndagen innan jag åkte upp till Porto så gick jag upp tidigt, åt en rejäl hotellfrukost för att sedan ta mig till den vackra Rossiostationen vid Restauradores och tåget mot Sintra. Ambitionen var att komma till Sintra innan alla andra turister och det var inte mycket folk på perrongen.




Här den klassiska porten på väg till stadskärnan, innan berget helt tar vid. Redan här var det väldigt frodigt och grönt och redan här insåg jag också att de flesta turister inte tar  tåget utan kommer i busslaster. Det var proppat med folk i stan. Att trängas med tursiter är inte min grej.


Inne i staden ligger det första av Sintras palats, Palacio Nacional de Sintra, som är känt för sina speciella skorstenar. Från staden kunde man blicka upp mot berget och skymta den moriska borgen på bergskanten.



Jag bestämde mig för att hika uppför berget. Det var brant uppåt i mer än en timme. "Pedestrian Route" var nästan helt tom, men otroligt vacker. Här fick man verkligen uppleva landskapet.


Jag passerade den moriska borgen från 700-talet för att ta mig ytterligere uppåt till detta sagoslott, Palacio Nacional de Pena. Det var konstnärsprinsen Ferdinand II som förverkligade sin dröm när det stod klart 1885, samma år han gick bort. Det var verkligen spektakulärt. Parken var lika sagolik den med all grönska och de mossbeklädda stenmurarna.







Det kändes rejält i benen natten efter så att jag knappt kunde sova, men det var det värt! Jag ångrar fortfarande att jag inte tog mig upp till högsta punkten där det står ett kors, High Cross. Det hade bara varit 300 m till uppåt, men där och då så orkade jag inte. Dagen efter blev en resedag då jag tog tåget till Porto, så det blev bra återhämntning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar