Pinot gris & gamay

Ikväll testade vi druvorna pinot gris och gamay under ledning av Christina. Det är druvor som jag har druckit tidigare och även skrivit en del om på bloggen. Pinot gris har jag skrivit om här, gamay här och Beaujolais här.

Vi började med kameleonten pinot gris. En aromatisk druva med mycket hög sockerhalt, som ofta ger viner med restsötma.

Ni ser här, allt från vit till gul till rödorange. Redan färgen vittnar om helt olika stilar och ursprung.

2016 P.Lex, Delle Venezie, Venetien, Italien, en stiltypisk pinot gris (pinot grigio) från norra Italien. Väldigt ljus färg nästan vit, neutral doft och smak. lite aromatisk med tydliga päron, en godiston, citrus, jag kände även alkohol på slutet men bara 12%.

2010, Jean Claude Gueth, pinot gris Grand Cru Goldert, Alsace, Frankrike, gul, söt doft. viskös, inslag botrytis, tropisk frukt, gula äpplen, honung, champinion, nästan lite saffran, bra sötma men också påtaglig syra, bra balans, 26g/l (- som spätlese auslese).

Pinot gris, Roche Calcaire från prestigeproducenten Zind-Humbrecht (import), gul,söt, torkad frukt, honung, apelsin, rökig, sammetslen, restsocker 12g/l, syra 3.2 g/l. Ingen påtaglig syra här som den förra hade.

Dario Princic, pinot grigio IGT, collio, Friuli-Venezia. Ett orangevin! Alltså ett vitt vin som fått skalmecerera (skilj från rosédär man pressar blå druvor och sedan jäser musten). Tydlig orange färg av druvan pinot gris som är just gråbrun i färgen (därav gris och grau). Oxiderad ton, russin, bokna äpplen, inte så långt oxiderat så att det var sherryton, mineralsälta, tydliga tanniner, alltså sträv, svamp. 325:-, drick till korvar eller ljusare kött typ kalv. God, men dyr. Naturviner är dyrare.

Sedan gamay.

2016, Beaujolais-Villages, transparent rödsvart färg, parfymerad doft, frisk, bärig smak av hallon, jordgubb, mjuk rund munkänsla, bra syra men inga tanniner att tala om. Servera kallt.

2016 Jean Claude Lapalu, Eau Forte, Frankrike, brunröd färg, här var det skumbanan för hela slanten, dvs 249:-, bärig, tomat, tomatstjälkig, grön, kartig, grön, kryddor. Inte värt pengarna!

2016 Jean Foillard, Morgon, Côte du Py, brun röd svart i färgen, nyanserad, syrlig, ingen skumbanan, ren bärig doft och smak av skogshallon och röda vinbär. Lång eftersmak. Fin och god, min favorit! Ska finnas på SB (91000) men hittar den inte.

2014, Georges Descombes, Villé-Morgon, Fleurie, grå röd svart, fin syra, inga tanniner att tala om, lite ålder, mer fattoner, tydlig lakrits. Alla viner i Beaujolais lagras i gamla tunnor så aldrig nya ekfat. Komplex doft och smak men saknar bärigheten.

Druvan pinot gris

Pinot gris är en grön aromatisk druva som bland annat odlas i Tyskland, Italien, Frankrike, Ungern, Rumänien, Schweiz, Nya Zeeland, USA, Kanada, Österrike. Druvans hemvist är Alsace i Frankrike där den är en av de fem ädla druvorna. Pinot gris är en mutation av pinor noir och färgen på skalen kan skifta från, vita eller svarta, gråblå till brunrosa. I Italien eller Schweiz kan skalfärgen vara ljusröd. Druvan anpassar sig som en kamelont till växtplatsen, därför kan skillnaden vara stor från oljiga Alsace pinot gris till den krispiga norditalienska varianten. I Tyskland kallas den ruländer eller grauburgunder och i Italien pinot grigio.

Viner gjorda av pinot gris kan ha rätt olika karaktär. Låg syra och ibland en rökig doft är klassiska kännetecken. De kan vara ljust gula till bärnsten till rosaorangea och ha lite oljigkaraktär. Det finns tre generella smakprofiler:

• torr och mineralisk, denna typ hittar ma främst i norra Italien, Österrike, Ungern, Slovenien, Tyskland, Rumänien och Kanada. Kyligt klimat ger ofta en torr, syrligare karaktär, och den mineraliska smaken kommer från jordmån och lagring på ståltank. Denna stil passar bra till det mesta man dricker mousserande vin till – vilket innebär allt från musslor till asiatisk mat.
• torr och fruktig, denna typ hittar man i ett varmare klimat, ibland annat Frankrike (varma år), södra Italien, USA, Australien, Nya Zeeland, Chile och Argentina. De har ofta en mer aromatisk, druvig smak av citrus, äpple, päron, persika, melon, honung, tropisk frukt, svamp.
  
• söt och fruktig, de söta och fruktiga varianterna är faktiskt svåra att hitta utanför franska Alsace. Smaker är bland annat honung, äpple och citrus. Man låter druvorna angripas av ädelröta.

Pinot gris är ett mångsidigt vin och passar till smakrik mat och faktiskt förvånansvärt bra till svenskt smörgåsbord med rökt och gravad lax. Gåslever är en tarditionell kombo.

I dag gjorde jag egen svampsoppa på trattkantareller och följde upp med en slatt pinot gris från Emma. Sherry är annars den klassiska kombon med svampsoppa och nebbiolo är perfekt till svamprätter.

Middag Djurönäs

Djurönäs SPA är en stor anläggning med moderna låga tegelbyggnader, precis vid vattnet och som smälter in bra i naturen. Charmfaktorn är sådär om jag ska vara ärlig. Det är lite för stort och opersonligt.

Det blev cava i baren innan middagen. Jag hann inte se vilken men den var god, snustorr, små bubblor, mineralisk, lite jordig.

Sedan förrätt, skogssvampssoppa med....JA pinot gris! I dag igen. Den här MURE Signature från Alsace var torr och mineralisk har jag lärt mig nu. Lite fet, medelfyllig, tydlig druvkaraktär(=aromatisk?) mogna persikor, gula äpplen, honung, kalkrik mineralitet. Det där lite runda och fylliga var faktiskt perfekt till svampsoppan, som var krämig.

Till varmrätt blev det anka med rotgrönsaker, madeirasås och inlagt fikon. Till det drack vi pinot noir från Bourgogne på klassiskt vis. Faiveley var ljusröd i färgen, ingen jättedoft, men rödfruktig, syrlig, och lätt fatad med mjuka tanniner, inte så kryddig. Typisk pinot noir från Bourgogne.

Till dessert blev det lingonparfait, men ingen dryck till och som avslut en kopp te. God middag!

Vinprovning hos Emma

Direkt efter jobbet bar det av på cykel till Emma i det mysiga Rödabergsområdet, med gulliga portar och småstadskänsla.

Det här var kvällens utmaning. Vad är det för rosé i första glaset? Alla var varietalviner från hela världen och sen en insmugen joker. Svårt. De första två var ganska aromatiska resten mer mineraliga. Mina tankar gick mot albariño med tropisk frukt, tuttifrutti, päron, persika, melon, honung, ibland lite godis. Vad kan det vara?

Jo, pinot gris! En druva jag sällan köper och sällan dricker. Vilken kameleont. Den kommer i olika skepnader fick vi höra och dessutom smaka. Jag skriver mer om vinerna i helgen för nu måste jag packa inför morgondagens retreat, Djurönäs SPA. Ser även fram emot god mat och dryck.

Vinprovning med räksmörgås

I fredags åt vi räksmörgås och testade lite olika vita viner till. För mig blev det en blindprovning. Det här var vinerna:

1. Castello di Tassarolo, Gavi, Piemonte, 100 % cortese di Gavi, ingen stor doft, sprittande, hög syra, citron, päron, persika, örtighet, mineral, blommiga toner av apelsin (kamomill). Jag gissade på albariño från Galicien, men det var ju FEL!
2. Clos de Saint Yves, Savennières, Loire, 100% chenin blanc, lite kloakdoft, mycket hög syra och mineral, vått ylle, rökighet, kaffeton, lite svårt att känna frukten men gröna äpplen och citron. Här gissade jag på chenin blanc men från Sydafrika. Rätt OK.
3. Bestheim, Alsace, 100% pinot gris, fruktig doftpäron, perika, melon, mycket låg syra, runt, mjukt vin, visköst. Gissade ingenting här men borde tagit den på den låga syran.

Champagne sju druvor

Till 98 procent är all champagne (den klassiska champagnecuvéen) gjord av druvorna chardonnay (grön), pinot noir (blå)och pinot meunier (blå). Chardonnay står för elegans, syra och struktur (mineralitet, som chardonnay är bra på att plocka upp), pinot noir för parfym, kropp, ryggrad och pinot meunier för frukt och fyllighet. MEN totalt sju druvor är tillåtna i champagne, så vilka är de andra doldisdruvorna? Jo, även de kända druvorna pinot blanc (grön)och pinot gris (grön), men också de okända och uråldriga petit meslier (grön) och arbane (grön nästan utrotad).

Chardonnay är den minst odlade av de tre stora och planterad på 28% av odlingsytan. Pinot meunier anses vara den enklaste druvan i trion och har den kortaste växtsäsongen och därför populär bland odlarna. Den odlas på 34% av arealen och ger snabbmognande viner och används i standardchampagner som "bindemedel" mellan chardonnay och pinot noir. Pinot noir är den mest utbredda druvan i Champagne och odlas på 40% av arealen. Den kräver bra vingårdsläge för att hinna mogna, men med det lite varmare klimatet så har den ökat kraftigt under senare år.

Chanpagnecuvéen Blanc de Blancs är gjord på endast gröna druvor, framförallt chardonnay och Blanc de Noirs är gjord av endast blå druvor, pinot meunier och pinot noir. Ett fåtal cuvéer är gjorda av alla sju druvor t ex Les 7 hos Vin & Natur.