Zind-Humbrechts söthetsindex

Jag läser på Internet om vinproducenten Domaine Zind-Humbrecht i Alsace och det är idel ädel lovord. Domaine Zind-Humbrecht har sitt vineri i Turckheim och några av Alsace bästa vingårdslägen. De mest kända vingårdarna är Clos-St-Urbain i Rangen, samt Brand, Hengst, Goldert, Herrenweg och Heimbourg, alla utom de två sista har Grand Cru-status. Flera vingårdslägen har riktigt gamla anor.

Zind-Humbrecht gör kraftfulla, koncentrerade och välbalanserade viner i fruktig stil. De arbetar med låga skördeuttag och har varit en pionjär inom biodynamisk vinodling i Alsace. Vid biodynamisk odling kan restsockerhalten variera mellan årgångar, därför introducerade Zind-Humbrecht ett söthetsindex på etiketterna på sina flaskor från årgången 2001, Indice 1-5 som står utskrivet vid alkoholhalten.

• Indice 1: analytiskt torr, motsvarar den "klassiska Alsace-stilen"
• Indice 2: inte analytiskt torr, men sötman känns inte i munnen
• Indice 3: ett halvsött vin
• Indice 4: ett sött vin
• Indice 5: hög sötma, motsvarar  vendange tardive men med mindre ädelrötakaraktär

Gustave Lorentz Gewurztraminer

Igår gjorde jag en omgång till av thaigrytan. Det är lika bra att använda upp citrongräs, chili, ingefära och koriander innan det förgås. Syrran kom över och testade vinet Domain Zind-Humbrecht Gewurztraminer och så köpte jag till en flaska Gustave Lorentz Gewurztraminer för att jämföra.

Kvalitetsskillnaden blir väldigt tydlig när man ställer ett billigt vin mot ett dyrare. Det billiga vinet är enkelt, lätt, friskt, direkt, nästan lite pärlande och med tunn munkänsla. Zind-Humbrecht är däremot lite svårtillgångligt i både doft och smak, men så komplex doft, fyllig munkänsla och väldigt lång eftersmak.

Tycke inte alls att det var så tydliga rosor i Gustave Lorentz vinet. Vet inte om jag hade grejat det på en blindprovning. Det var lite sötare än Zind-Humbrecht med 1,3g/l restsocker. Passade på det sättet bra till hettan/chilin i grytan.

Gastrotek Zink

Ikväll var det bokträff på Gastrotek Zink som numera ligger på Grev Turegatan, alldeles bredvid Grodan. Vi fick en underbar varm augustikväll med ett långbord på uteserveringen. Jag åt vegetariskt, grillad rotselleri med pommes, men maten var ingen höjdare. 

Vi hade läst boken, Jag kan ha fel, av Björn Natthiko Lindeblad, som vi hade lite olika åsikter om. 

Gewurztraminer med thaigryta

Det är så sällan jag dricker vin av druvan gewurztraminer. Ikväll hade jag lagat en thaigryta och passade då på att testa Domaine Zind-Humbrechts Roche Roulée Gewurztraminer. Först efter en stund blev doften väldigt fin och nyanserad, blommig av framför allt rosor, lite fet struktur, fylligt. Jag tror att blommigheten, det viskösa och alkoholen gör att det upplevs lite sött, men det har restsocker på mindre än 0.5 g/l. Väldigt lång eftersmak. Ett vin för lagring, dricks bäst 2024-2035! Alkoholen (14%) var lite väl påtaglig, blir säkert mer balanserat med lagring. 

Gewurztraminer verkar vara ett vin på utdöende. Jag hoppas på en storslagen come back!

Drack Muscadet Sèvre et Maine och åt lite chips innan maten. Bra vin att jämföra med eftersom det är diametralt olika i stil mot gewurztraminer. Lätt, friskt, enkelt och tunt.

Efter maten rusade vi över till Kulturhuset här hos mig och såg Figaros bröllop där en vän spelade med. Väldigt bra för att vara amatörteater.

Bok - Kombinera Mat och Vin

En av mina laster är att köpa böcker - pluggböcker, vinböcker, bokklubbsböcker och andra böcker. Nu har jag rensat rejält, dels på vinden och dels i bokhyllan, men samtidigt fått hem ett gäng nya böcker. 

Den här boken, Kombinera Mat och Vin, av Jens Dolk och Liselotte Forslin, var väldigt kul. Den tar upp tretton olika druvor och kombinerar med goda recept, plus avsnitt för vin & ost och vin & dessert. Vad sägs om pinot noir till blodpudding och belugalinser? Helt plötsligt känner jag mig väldigt pepp på att laga egen blodpudding. Receptet låter så gott.

Ciao Ciao Vanadisplan

Åt söndagsmiddag idag på Ciao Ciao Vanadisplans uteservering. Det kändes som att vara i Paris med härligt solläge, rottingstolar och kyrkklockorna som dånade från närliggande Matteus kyrka. 

Åt god cesarsallad med räkor och drack ett iskallt glas pinot grigio från Sicilien, som var riktigt gott. Till dessert åt jag glass, eller mer som semifreddo med bär. Väldigt trevligt avslut på den här sommarhelgen.

2021 Parajes del Valle Monastrell

Åt en halv pizza och tog ett glas 2021 Parajes del Valle Monastrell på Fotografiska Verandan i går efter jobbet. Jag ville ha ett enkelt och lättklunkat rödvin och testade därför ett glas av deras husvin, ett vin från Jumilla i Spanien och gjort på druvan monastrell (mourvedre i Frankrike). Det var väldigt lätt och bärigt och med en väldigt skarp syra. Kändes obalanserat och för ungt. Det blev lite bättre efter en rejäl luftning. Härlig flaska. Vinet släpps första september på bolaget.

Så fint att sitta alldeles vid vattnet en sensommarkväll som igår och spana ut över Stockholms inlopp.

2018 Tradition Jérôme Arnoux

Lätta, friska röda viner passar också så bra på sommaren. Här ett lätt, friskt och bärigt vin från Jura, 2018 Tradition Jérôme Arnoux, gjort på druvorna 60% pinot noir, 30% trousseau och 10% poulsard. Väldigt ljust i färgen. Det finns en syrlighet, pomerans och syrliga tranbär, som gör det stramt. Det flyter inte ut i munnen.  Drack det väl kylt till kyckling, men hade nog passat bättre till stekt fisk. 

Spontanjäst och varken klarnat eller filtrerat innan buteljering. Säkert minimalt med tillsatta sulfiter. Rent, härligt vin! Äkta vara.

2020 Andrew Murray Vineyards

En kväll grillade vi kött och drack ett syrahvin från Kalifornien, 2020 Andrew Murray Vineyards.

Det var väldigt generöst, fruktigt, mjukt, lättdrucket, gott, inte stramt som Bordeauxvinet. Perfekt till grillat kött. Inte så mycket rostade ekfat, utan mer som en klassisk syrah från Rhône. Mycket gott, men lite pricy och lite smak av alkoholen 14,5%.

2021 Joaquin Rebolledo

Galicien är ett spännande vinområde, havsnära som ger sälta och syra till vinerna. Här är ett vin, gjort på druvan godello, från området Valdeorras, som gränsar till Kastillen León inåt landet. 2021 Joaquin Rebolledo.

Fruktigt, lite aromatiskt, hyfsat fylligt och med fin syra. Tror att jag gissade på druvan albariño. Tycker att det finns likheter.

Att klämma en deckare

Att klämma en deckare hör sommaren till... och påsken... och julen... och ja, det hör ledigheten till. Att uppslukas av en lättläst bok är så avkopplande. Jag kopplar av med Denise Rudbergs serie om Marianne Jidhoff, som är mer feelgood än deckare. Styrkan är miljön, personerna och relationerna, snarare än deckarintrigen.

Väddö musteri

 

Av en slump promenerade vi förbi Väddö musteri. De hade gårdsförsäljning i lilla lekstugan. Här litar man på människor! Man tar de flaskor man vill ha och betalar med swish. De hade lite olika blandningar med Ingrid Marie, Aroma, Santana, Ingefära och havtorn. Min syster köpte på sig ett antal olika.

Själv testade jag Ingrid Marie och Aroma när vi fikade i Bagarboden en stund senare. Så god must! Så fin i smaken och inte så sötsliskig.

Lite dyrt, men kul att stötta lokala producenter.

2016 Chateau Peymartin

En kväll åt vi lamm och drack ett Bordeauxvin till, 2016 Chateau Peymartin från Saint-Julien.

Saint-Julien är den minsta av kommunappellationerna i Haut Médoc och ligger inklämt mellan Pauillac och Margaux. Vinet är en klassisk blend på 60% cabernet sauvignon, 25% merlot och 15% petit verdot.

Det har lagrats tolv månader på franska ekfat med en tredjedel nya fat.

Svartrött i färgen och med en mjuk härlig doft av svarta vinbär, plommon, vanilj, tobak, choklad. Mjukt, silkigt, balanserat och elegant.

Vinet är officiellt Chateau Glorias andravin. 

Grisslehamn konstrunda

I helgen var det Grisslehamns konstrunda. Flera ateljéer och gallerier hade "öppet hus" och i vissa fall med lite hemma hos känsla. Mycket lokala motiv och det är väl så det ska vara. Albert Engströms ateljé verkar symbolisera hela Grisslehamn med omnejd. Hans Christiansson visade otroligt vackra fotografier.