Francois Lurton

Den här "hemliga" och fina flaskan fick jag igår vid min valborgslunch. Det fina pappret med blommor ger en del ledtrådar, Bordeaux, Sauvignon och Francios Lurton. Vad kan det vara för vin?

Francois Lurton växte upp i en vinfamilj i Bordeaux, med vinlegendaren André Lurton som pappa. Sönerna kom sedan att ägna sig en hel del åt vinmakning i Australien och Sydamerika, men Francois är numera tillbaka i Bordeaux och ensam ägare av familjens vinimperium. Den gröna druvan sauvignon blanc är tydligen hans favorit, så jag gissar att bakom pappret finns en vit krispig Bordeaux av druvan sauvignon blanc med toner av krusbär och nässlor och fint integrerad fat. Vi får se.

Läs mer om Francois här.

Valborgslunch

Idag åt vi valborgslunch hos mig. Bubbel med creme ninon, kallrökt/gravad lax med dillstuvad potatis och gruner veltliner, rabarber/jordgubbskompott med tjock yoghurt och kolasnittar. Det kunde gott ha varit lite varmare och soligare men det blev en vårig känsla i alla fall, tack vare de fina blommorna jag fick.

Det mousserande vinet Boschendal från Sydafrika tycker jag är bland de mer prisvärda på SB. Champagnelik och god som aperitif och till lättare mat. Vi toppade creme ninon med lättvispad grädde och en skvätt bubbel.

Till laxen drack vi gruner veltliner Steinschaden, nyanserad med päron, vitpeppar, örter, lime och den där klassiska beskan på slutet.

Enkelt, nyttigt och gott med kompott till dessert. Den blev fint röd, men jag skulle nog rett av den med lite potatismjöl för bättre konsistens. Den blev lite för rinnig. Ingen bild blev det heller.

Gåshaga Brygga

Regn! Det skulle ju vara växlande molnighet och sol idag. I lätt duggregn tog vi Lidingöbanan till Gåshaga Brygga för lunch, men nog hade det varit en annan känsla med vattnet, båtarna och marinan i strålande solsken. Nu fick vi istället mysa med brasa, biff minute och ett glas rödvin. Det blev en shiraz från South Eastern Australien, Le terroir. Mjukt, mörka bär fylligt, lättdrucket med 14.5%, men kände ingen alkohol. Gott till köttet.

Stil - vin som livsstilsmarkör

Förra veckans Stil i P1 med Susanne Ljung handlar om vin som livsstilsmarkör. Avsnittet handlar om trenden att dricka rödvin inom populärkulturen och då främst i amerikanska tv-serier där det just nu flödar av rödvin i väl tilltagna glas. Alf Tumble och Håkan Larsson är gäster. Lyssna här!

Fem vita

Middag med fem vita viner blev det i går kväll. Dessa provade vi.

2016, Chablis Saint Martin

2017 Stoneleigh, Marlborough, Nya Zeeland

2016 Köningsmosel, Mosel

2016 Jules Muller Gewurztraminer, Alsace

2016 Bourgogne Les Murelles,

Vad var bäst? Bourgogne vann min röst, dels Chablis och dels Les Murelles.

Kökspyssel

I morgon kväll blir det middag och vinprovning hos mig. Det ska bli så kul. I kväll har jag därför mest pysslat hemma i köket. Kolasnittar är en favorit. Jag gjorde också citronfromage och då måste man bara göra maränger av de "överblivna" vitorna.

Så vad blir det för viner? Fem vita av olika karaktär. Ni ser vilka i morgon.

Viognier & garnacha tinta

I kväll var det fortsättning på druv 2B med Mikael och denna gång var det druvorna viognier och garnacha tinta. Jag brukar ju tala om druvan grenache men oenologer talar tydligen alltid om garnacha tinta eftersom det är i Spanien som druvan har sitt ursprung.

Först ut viognier:

2016 Saronsberg, Western Cape, Coastal Region, Tulbagh, Sydafrika, lätt frisk, medel syra, inte så aromatisk, lite örtig/bitter på slutet.

En viognier från Grekland hittar den inte i SB, men blommig , medel syra, skalmacererad så kanske lite beskare av den anledningen. Min tvåa.

2014 K Art van den Hoed, Washington State, Yakima Valley, USA, inte alls så aromatisk, utan mer citron, mineral, svalodlad, mer stenfrukt än blommor och bitterkryddig på slutet. Charles Smith är producent.

2014 Condrieu Amour de Dieu, Côte du Rhône, Condrieu, lite gulare och lite mer visköst, mycket stor blommig doft av vita blommor, jasmin, mimosa, vit persika, gul frukt, apelsinblom, fint integrerad fat, härlig munkänsla, låg syra som kanske gav lite fadd smak, drick ung eller vänta minst tio år sägs det om Condrieu, ät något mer smakrikt och gräddigt till. Min etta.

Sedan till garnacha tinta:
En del viner är ganska ljusa i färgen som synes nedan.

Spice Route Grenache från Western Cape, Coastal Region, Sydafrika. Spice Rote har fler viner i SB. svartröd färg, lätt, friskt, bärigt, skogshallon, jordgubb, lite lakrits, muskot? kryddor? bra för 139:-.

2014, Jimenez-Landi Pielago, E Toledo DOP Méntrida, Ekodynamiskt, 14,5%, klarröd transparent fär, slankt, syrligt, röda vinbär, nyanserat. Lite alkohol på slutet. Sånt gillar ju inte jag, men annars bra.

2015 La Florens Josep Grau, Montsant, Spanien, unken doft, fylligare, svartröd färg, mörkare bär, plommon, mörka körsbär, björnbär, russin, choklad, läder, lakrits, bra syra, alkohol på slutet, naurvin.

2013, Ch9dP, Pierre Usseglio, lite brunaktigt i färgen så lite ålder, nyanserat, komplext, stor härlig doft, rundare, härlig munkänsla, lång eftersmak, bra integrerat fat. Väldigt gott och fint vin. Gillar lite ålder när syran blir avrundad och faten mer integrerad.

1985 Gérard Bertrand, Rivesaltes Ambré, Languedoc-Roussillon, Rivesaltes, Frankrike, mycket sött vin (142g/l), inslag av fat, torkade dadlar, pomerans, valnötter, choklad, aprikoser och sultanarussin. Gott till blåmögelost. Gott men kanske lite för sött.