Pimiento de padron

På Carnegiebryggeriet fick vi pimiento de padron som snack. De är ju rätt vanliga som tapas. Nu har jag köpt hem padronpaprikan och ska testa själv. Jag tror att jag föredrar att rosta dem i ugnen framför stekpannan.

Sen ska jag testgöra pumpasoppa och sötpotatissallad inför Thanksgiving på torsdag. Det blir bra som matlåda i veckan.

WITNESSES

Idag besökte jag utställningen Witnesses i Kulturhusets Galleri 5. Det borde alla göra. Fotografen Mikael Jansson har porträtterat de svenskar som överlevde förintelsen, som fortfarande lever. Utöver porträtten visas videos och en del bilder från framför allt Auschwitz-Birkenau.

Även om jag själv har besökt Auschwitz-Birkenau och stått på tågperrongen som figurerar på så många bilder, så är det ändå så ofattbart. Är det något vi lärt av historien, så är det väl att vi inte lär av historien, därför borde alla gå dit och bli påminda. Det är fri entré.

Besök från Vouette & Sorbée

Vid provningen på Spritmuseum så testade vi odlarchampagnen Vouette & Sorbée, Blanc d’Argile. I nästa vecka kommer kultproducenten Bertrand Gautherot till Stockholm. På måndag har han en provning i Stockholms vinkällare och på tisdag så presenterar han sina viner i Mathias Dahlgrens matbar.

Det var 1993 som Bertrand lämnade sitt jobb som industridesigner åt modehusen i Paris för att ta över föräldrarnas lilla domän (5 ha) i Buxières-sur-Arce i Aube (se vinregionen Champagne). Sedan dess har han haft en nyckelroll för vågen av biodynamiska odlarproducenter i Champagne. Han skiftade nämligen snabbt till ett mer ansvarsfullt jordbruk och upphörde sedan helt med bekämpningsmedel. Sedan 2001 är han biodynamiskt certifierad.

Han har också bidragit till ett ökat fokus på det sydligt belägna departementet Aube. Producenterna i byarna i området Côte des Bar börjar nu buteljera själva i stället för att "bara" leverera druvor till storhusens blandningar. För dessa odlarchampagner handlar det allt mer om enskilda lägen, druvsorter och årgångar. Jordmånen i Aube har egentligen mer gemensamt med angränsande norra Bourgogne och Chablis. I det varmare Aube har druvorna dessutom bättre förutsättningar för full mognad, varför chaptalisering och dosage knappast behövs. Vouette & Sorbée buteljerar som ”brut nature”, dvs inget tillsatt socker.

Jag tyckte nog att Vouette & Sorbée, Blanc d’Argile, var ganska snipigt men med ålder så kan det nog bli bra!

Nya Carnegiebryggeriet

I går kväll tog jag tvärbanan till Luma för ett besök i Nya Carnegiebryggeriet, som är ett ölbryggeri med restaurang i Hammarbysjöstad i Stockholm. Vi gick ingen guidning i bryggeriet utan hade bara bokat bord i restaurangen.

Jag har inte varit så intresserad av öl men nu med mitt vinintresse så kommer faktiskt ett litet spirande ölintresse också har jag märkt. Jäsningsprocessen är ju i grunden densamma, socker och jäst som jäser till alkohol och koldioxid. Jag har också lärt mig stegen med mältning, mäskning, vörtkokning och jäsning och sedan hur man delar in öl i underjäst (lager), överjäst (ale) och spontanjäst öl. Men det är typ allt jag vet. Jo, en sak till kanske, att vattenkvalitén har större betydelse än vad man tror, att mjukt vatten lämpar sig bättre för ljust öl, typ pilsner, och att hårt vatten är bättre för mörkt öl av typ ale, stout och porter.

Jag fick testa deras suröl Newton och till det så åt jag moules frites.

Skynda fynda!

Tredje torsdagen i november och som alltid släpp av världens mest kända primörvin, årets 2018 Beaujolais Nouveau! SB släpper tre Nouveau-viner, två Villages och sedan ett av producenten Jean Foillard. Vill man få tag på en Nouveau av Foillard, så är tipset att skynda fynda. Förra året tog de nämligen slut under dagen.

Jean Foillard har sin huvudsakliga verksamhet i Morgon Côte du Py, den välkända kullen ovanför byn Villié-Morgon, men också med lite verksamhet i Fleurie tror jag, hur som helst, i Morgon har Foillard gamla stockar tätt planterade som Gobellet (runda buskar) i en jordmån av skiffer och granit. Odlingarna är helt naturliga, utan bekämpningsmedel eller bevattning. Skörden görs helt manuellt, av hela klasar. I vineriet läggs de hela klasarna i stora ek- och/eller cementtunnor, där man sedan tillsätter koldioxid tills jäsningen kommer igång spontant. Maceration carbonique pågår sedan i 20-35 dagar, där bären jäses inifrån helt utan tillsättning av jäst, enzym eller svavel. Lagring och stor del av alkoholjäsning sker sedan i 228-liters, och några större fat, i 9-10 månader.

Jag ska försöka få tag på några Foillard, som vi kan testa till kalkonen vid min Thanksgiving-middag nästa torsdag.

Viskningar och rop

I kväll var det visning av filmen Viskningar och rop, med efterföljande prat med Jonas Mosskin och Kristina Sandberg (ni vet, författare till böckerna om Maj).

Jag var lite besviken på samtalet efteråt. Jag tyckte inte att det gav så mycket och frågan om filmens budskap behandlades så flyktigt. Är det en kristusgestaltning med lidande-död-uppståndelse, eller en modersuppgörelse, eller kanske både och? Nog liknar bilden ovan en pietá? Jag tänker också på Picassos målning Källan. Ja, ja, det som är kul med konst, musik, böcker, film och för all del vin också, är att det är upp till var och en att bedöma och dra slutsatser.

Filmen slutar med, så tystnar viskningarna och ropen.

2016 Gardo & Morris pinot noir

I helgen korkade vi också upp en 2016 Gardo & Morris, efter att 2016 Logan Weemala tagit slut. Gardo & Morris pinot noir är ganska typisk för Nya Zeeland - bra syra, kryddig (kanel och ingefära), örtig, fatig, ganska mycket alkohol och med frukt som jordgubbar och hallon. Lite lakrits tycker jag nog också.

Så, vad skiljer en Bourgogne pinot mot en Nya världen pinot?