2008 Cristal

I går släppte SB det här finfina vinet, 2008 Cristal, Louis Roederers prestigechampagne från pangåret 2008. Att komma över en av de här flaskorna är nog en bra investering. Med tiden kan det bli en riktig dyrgrip.

Packa rätt

Packa lätt pratas det jämnt om när man ska vandra, men jag tycker att det handlar mer om att packa rätt, att prioritera saker som är viktiga för en själv. Det gäller att prioritera. En kompis till mig hade till exempel med sig en hårtork under en vandring på Kungsleden och jag kommer självklart att ta med mig två vinflaskor till Gotska Sandön. Vi ska nämligen ha ost och vinkväll. Helst skulle jag vilja ha med mig ett helt camping-set, som i filmen Out of Africa, med kristallglas, finporslin och en resegrammofon som spelar Mozart.

De här två småflaskorna tar jag med mig:

2017 Navarro Correas, malbec från Argentina.

2016 Saint Clair Pioneer Block 23, pinot noir från Nya Zeeland.

Vilda vackra Gotska Sandö

I morgon åker jag till Gotska Sandön. Det är sista helgen för säsongen. När vi reser hem med turbåten på söndag lämnar vi ön ensam mitt i Östersjön, helt utelämnad åt naturens krafter. Nästa tur går först i slutet av maj nästa år. Man kan såklart ta sig dit i egen båt, men eftersom det inte finns någon naturlig hamn är det svårt att ta sig i land. Jag håller tummen för att vi kommer både dit och hem på utsatt tid.

"Vad ska ni göra där", undrade min ena syrra, "för nu ligger man ju inte längre på stranden"? Ja, vad gör man egentligen på Sandön? Vi ska vandra längs de milsvida och ensliga stränderna men också uppe på åsen bland ljung och kotiga tallar. Vi ska ta oss till de ensligaste platserna, som att vandra längs höga land, högt ovanför vinbukten och titta ut över Östersjön. Vi kanske fortsätter till ryska kyrkogården, där ryska sjöman är begravda efter en förlisning 1864. Gott fika är ett måste och jag packar även ned mitt skissblock.

Djävulens öga

I kväll såg jag Djävulens öga. Jag tror inte att jag har sett den tidigare och den var väl sådär. Djävulen skickar Don Juan till jorden för att förföra kvinnor så att han kan bli av med sin vagel i ögat. Ordspråket lyder nämligen, en ung kvinnas oskuld är en vagel i Djävulens öga.

Behållningen med den här filmen är skådespelarna och periodvis scenografin.

En doftstation

I orangeriet på Ulriksdal fanns en kul grej, nämligen en doftstation. Många museer jobbar med interaktivitet, men en doftstation har jag aldrig stött på tidigare och vad användbart om man vill utveckla sitt doftminne. Instruktionen löd: Placera näsan framför tratten, tryck på pumpen och dra in dofterna. Här stod jag länge och väl och sniffade som värsta nörden. Det är verkligen inte helt lätt att urskilja alla ingående ämnen. Tre dofter bjöds man på, nämligen följande:

Vårkväll i ett orangeri, en lågt stående sol bryter sina strålar genom orangeriets stora glasrutor. Träd och växter som övervintrat i byggnadens inre ska så snart nätterna blir varmare flyttas ut i trädgården. Än blandas dofterna av allt som vilat under vintern och som nu vaknar till liv; citron, apelsin, pomerans, ved från citrusträd, lager, fikon, lavendel, jasmin, passionblomma och nejlika.

Morgonpromenad på parterren, dimman är på väg att lätta, men än är marken fuktig och daggen glittrar i gräset som omger parterren. Doften från jorden blandas med buxbom, lager och idegran. Från planteringarna kommer en förnimmelse av tulpan, hyacinter och rosor i knopp. Vinden för med sig närbelägna skogsdofter av gran, en och ek.

Vinterförvaring i jordkällaren, i jordkällaren svala och dunkla valv anas hyllor med kärl som innehåller den gångna säsongens skörd av frukt och grönsaker. För att komma in får du huka dig en smula och det tar ett tag innan du vant dig vid mörkret. Här känner du dofter av fukt, jord, trä, lager och rotfrukter.

Det kanske är genom att skapa ett sceneri man bäst skapar doftminnen, Jag måste testa!

Orangeriet på Ulriksdal

I fredags stängde Orangerimuseet vid Ulriksdal för säsongen, men jag hann dit för ett besök i förra veckan. Här har Nationalmuseum sin skulptursamling, med fina marmorskulpturer av Sergel, Fogelberg, Byström, Göthe, Qvarnström.

Många kungliga byster av Sergel, som Karl XIV Johan och Gustav III.

Karl XII.

Juno med Herkulesbarnet av Johan Niclas Byström.

I sista rummet stod Strindbergbysten av Carl Eldh.

Ett riktigt fint litet museum, så romatiskt och vackert.

En höstblomma

Vilken sommardag eller kanske snarare sensommardag. Inte är det höst än. I går fick jag i alla fall höstblomman framför alla andra - en cyklamen. Nu står den i köksfönstret och om jag vattnar den regelbundet kan den blomma ända fram till januari/februari nästa år.

I kväll hade Elverket en gratisvisning av Andrej Tarkovskijs Offret, som jag cyklade iväg till i sista sekund. Den filmen är ganska knepig, men det karga Gotska landskapet, Bachs Mattuespassion och Leonardo da Vincis målning Konungarnas tillbedjan gör den så suggestiv.